August och mysteriet med de försvunna trosorna

Så var utställningen på Stadsbiblioteket redan nedplockad. Tavlorna, Skelettet, August och jag drar oförtrutet vidare på vårt eviga Quest for the Holy Genombrott - dock ej utan att ha drabbats av en lika fräck som mystisk stöld på vägen.

August välkomnar besökarna vid caféets entre, iförd sina nya fina spetstrosor.

 Som jag nämnde i inlägget om vernissaget försåg jag under utställningens andra dag August med ett par splitter nya lila stringtrosor med glittriga nitar på (med biblioteks- och cafégästernas misstänksamma blickar i ryggen kan tilläggas, ty de kunde ju inte veta att det var konstnären själv och ingen illvillig vandal som klädde på skelettet)...
Redan under mellandagarna rapporterade man till mig att trosorna försvunnit, och när jag själv återvände till platsen för brottet kunde jag bara bekräfta det inträffade...

Borta!

Som förväntat har August själv inget minne av händelsen. Mysteriet kvarstår, men jag måste ändå gratulera vår mystiske tjuv till bedriften att ha krånglat av honom trosorna över de beniga fötterna och allt, utan att ha väckt någon uppmärksamhet eller stoppats av personalen. Och om syftet var att "förbättra" konstverket är det bara att gratulera individen ifråga än en gång... Du är i sanning en konstnär av den moderna skolan!

Nytt år och allt det där

Visst nej, världen gick inte under den 21a december. Tror jag. Ännu ett nytt år har sett dagens ljus och vi är fulla av förhoppningar som alltid. Ingen torde ha fångat den känslan bättre än George Frederic Watts i sin mest berömda målning från 1886...

Nå, jag vill i alla händelser passa på att önska alla mina läsare och vänner ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

"Hope" , olja på duk. Tate Gallery.

Julhälsningar från dödskallegrottan 2012

Än en gång vill jag önska mina läsare god jul genom att visa upp ett urval ur min Fantomenjulkortssamling. (Speciellt eftersom min tecknarhand tagit tillfällig semester efter att ha skrafferat några tusen streck för mycket - se inlägget "Konstens martyrium").

En riktigt strålande -  för att inte säga explosiv! -  jul från en pistolviftande

30-talsfantom i chic pilotmössa. Troligtvis tecknat av Kari Leppänen.

Fantomen rynkar på näsan åt en mystisk, grön stank (vilken

förstås har totalt motsatt effekt på Devil.) 90-tal, och av

stilen att döma tecknad av Jean-Yves Mitton (som tecknade

vår hjälte samt serien "Herman Storm" och "Vita Bågen" för

hans tidning under denna epok).

Kalsongränder, dödskallemärken och piratslagsmål av Knut Westad, 1988.

Vår hjälte i skrivartagen, porträtterad av Knut Westad någon

gång under 80-talet.

...och sist men inte minst, vår kalsongbeprydde vän fångad

av herr Westad ögonblicket efter att han tappat sina

kontaktlinser...

...

Ha en fin helg allihop!

Osaliga andar på Stadsbiblioteket pt II: Vernissage!

Lite bilder från vernissaget i måndags den 17e december...

Här intervjuas jag av utställningsarrangören och serievetaren Patrik Schylström,

med min vän August skymtande i bakgrunden. FOTO: STADSBIBLIOTEKET

FOTO: ELIN LYTH

FOTO: UNDERTECKNAD

FOTO: STADSBIBLIOTEKET

FOTO: ROLF LINDBY

Som ni ser är August för ovanlighetens skull mycket

lättklädd... FOTO: TANJA "JÄVEL VISST"

...något som åtgärdades dagen efter med hjälp av

ett reafynd från Lindex (med glittriga nitar på)

FOTO: UNDERTECKNAD

Inte mindre än TVÅ röda baskrar på en konstutställning - inte dåligt.
FOTO: TANJA "JÄVEL VISST"

Mänsklighetens moder samt påstådda frälsare

över caféets soffor... FOTO: UNDERTECKNAD

Ett urval smycken, utplacerade i caféborden (dess-

värre doldes de för det mesta av pluggande café-

gäster och deras Mac:ar/Ipads...

FOTO: STADSBIBLIOTEKET

För er som missade tillställningen upprepar jag att ni har chansen att se utställningen ända fram till den tolfte januari, liksom att köpa de sista sju "La Danse Macabre"-albumen, bokmärken med konstmotiv samt smycken med vår vän Skelettet - på biblioteket...

Osaliga andar på Stadsbiblioteket 17/12-13/1!

Nu på måndag den 17e klockan 18 öppnar min utställning på Stadsbiblioteket (Sveavägen 73) i Stockholm. Förutom skelett kommer väggarna som titeln antyder att befolkas av osaliga andar av diverse slag och utöver själva konstverken kommer även smycken och bokmärken att finnas till salu - plus de sista tio exemplaren av mitt album La Danse Macabre. Sist men inte minst kommer man även att hålla en intervju med mig kring mina serier.

För närmare information, se Facebook eller Stadsbibliotekets hemsida.

Take from me the crown of sympathy

Den sjunde december är för mig alltid en speciell dag eftersom det var just det datumet som jag gick på min första hårdrockskonsert, en magisk kväll under yngre stenåldern, mot begynnelsen av bronsåldern. Till råga på allt spelar ett annat favoritband i London just ikväll, när jag av många skäl - framför allt konstutställningen jag nämnde i förra inlägget - inte har möjlighet att vara  där. I detta kalla och fuktiga men på doom metal ack så berikade land...

I protest vräker jag på med en liveversion av The Crown of Sympathy från året då jag såg My Dying Bride första gången (men nej, det var trots allt inte de utan ett betydligt muntrare och mer välkänt band som spelade på konserten jag nämnde i inledningen)...

Konstens martyrium

Inspirationen lever sitt eget liv, för en ibland in på oväntade vägar och kan framför allt få en att utstå konstanta plågor såväl fysiskt som psykiskt. Den senaste tiden har jag ägnat helt åt Jesus - i tusch på papper. Något som visade sig bli en veritabel Golgatavandring för min stackars tecknarhand, då målet förstås var att få bilden att se ut som ett gammalt kopparstick och därför måste byggas upp genom ett oräkneligt antal streck.
 
 Att teckna Skelettet är en ren fröjd i jämförelse just för att jag "fuskar" och målar stora partier med pensel, vilket enligt mig är ett betydligt mer ergonomiskt sätt att jobba på...

Detta är bara ett utsnitt av bilden, som kommer att ingå i en större utställning i Stockholm mycket snart - närmare info kommer i dagarna...

Stay tuned...