Ingen senkommen rapport från Stockholms Internationella Seriefestival 2015

Inte heller vill jag säga hej och puss och tack till alla fantastiska serienördar och tecknarkollegor sprakande av pur festivalglädje så regnbågsfärgat glitter och guldskimrande öl intaget på Söders alla hipsterpubar sprutar ur öronen. Däremot stort tack till alla som kom till mitt bord för att prata och köpa böcker, bokmärken och andra prylar av mig, särskilt de som hade tålamod till att göra det trots att min kortbetalningsapp krånglade (vilket senare visade sig bero på att wifin ballat ur). Och tack till en annan närvarande skelettbesatt serietecknare för saltskallarna.

Årets vackra bord (och coolaste, enligt åtminstone en kund).

Jag vill även nämna för de som missat det att Dylan Dog-albumet Mater Morbi (som jag medverkat i) har nominerats till Urhundenpriset i klassen 2014 års bästa översatta album.  

:-D

Tyvärr offentliggörs inte prisvinnarna förrän vid årets bokmässa i Göteborg i september...

...

För övrigt anser jag att min frisyr var den snyggaste på hela mässan. (För den som undrar - och många frågade - den tog upp till en och en halv timme att bygga upp med hjälp av stoppning, tusen hårnålar, äkta 1700-talspomada*, torrschampo och puder, men det berodde mest på att det var den högsta och mest komplicerade pouf jag någonsin burit i hela mitt liv.) 

*reproduktion efter tidens recept naturligtvis, inget ur någon unken tvåhundrafemtioårig sunkburk.