fredag 15 juni 2012

Till kamp mot serieslukandet!

Något som alla torde fått med sig ur dagens nyhetsflöde är att det berömda mangamålet just avslutats, och att översättaren/mangakännaren Simon Lundström frigavs från misstankarna om barnpornografibrott. Debattörer från serie- och kulturvärlden har länge hävdat att Sverige gjort sig till internationellt åtlöje genom att försöka censurera människors fantasier och göra det till ett brott att alls ta del av dessa. Det talas som alltid om vikten av konstnärlig frihet – utan minsta hänsyn till barns säkerhet, barn av kött och blod såväl som av tusch och papper, som kommer att exploateras och utnyttjas på de vidrigaste sätt som direkt följd av domen!

Genom hela mitt liv som konstnär har min penna spytt ur sig svärta och mörker både bokstavligen och bildligt – vandrande skelett som begår idel onda handlingar; skrämmer ihjäl oskyldiga gamla damer, hugger ihjäl och äter upp människor så att blodet sprutar över sidorna, skelett som dessutom visar underkläderna och beter sig allmänt obscent. Ohyggliga dödskallar med stora svarta, tomma ögonhålor som torde skrämma vilket barn som helst från vettet – demonerna formligen flyger över papperet! Jag inser nu med ruelse att jag själv, förledd av dessa demoner, på de avskyvärdaste sätt tagit livet av ett otal oskyldiga bikaraktärer som hade oturen att komma i det onda skelettets väg. Och även då de varit brottslingar och andra syndare, är det fråga om liv, liv som aldrig kan återuppväckas!

Seriens ohyggliga ansikte.
Alla dessa synder är dock ringa jämfört med det brott jag begick då jag designade och lade ut den oanständiga header med nakna, tvivelsutan minderåriga barn, som ”prytt” denna sida sedan alltför många månader tillbaka. I egenskap av konstnär och förmedlare av så kallade ”fria fantasier” tar jag nu mitt ansvar och byter ut den omgående!



Jag böjer mitt huvud i skam och påbörjar nu min långa botgöring – jag säger som min gamla favoritförfattare Anne Rice: hädanefter skall min penna endast arbeta för att hedra Herren!


(PS. Behöver jag verkligen påpeka att detta är ironi?
Tack till salig Lorentz Larsson för inspirationen. DS.)

4 kommentarer:

  1. Du är då för härlig! Så jäkla bra skrivet.

    Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar! Ibland har man inspiration... :-)

      Radera
  2. HAHAHAHAH! Snygga dom blev :')

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antar att du menar de små jävlarna? Hehe, ja de ser ju betydligt anständigare ut sådär, eller hur?
      Slog mig förresten just att plast-August skulle vara snygg i en likadan outfit, så jag borde kanske skaffa en sån till honom... ;-)

      Radera