Lurvig eskapism

Eskapism är Utopis starkaste slagord i såväl tidning som blogg, och som medarbetare vill jag förstås inte vara sämre på att ta upp ämnet.

En klassisk form av eskapism som särskilt många konstnärliga personer engagerar sig i är s.k. tidsresor i form av reenactments i historiska föreningar, något som jag själv sysslat med i många år. För den som söker finns ett hyfsat smörgåsbord av olika sällskap med respektive epoker att välja mellan om man vill träffa likasinnade. Sällskap som sysslar med allt ifrån det antika Rom till det ack så omhuldade andra världskriget, med en hyfsad överrepresentation av medeltiden (som förvisso måste vara svår att gestalta autentiskt med tanke på att den sträcker sig över ungefär tusen år i Europa).

En epok som däremot tycks vara mycket underrepresenterad i dessa sammanhang är stenåldern. Finns det några eldsjälar därute som ägnar fritiden åt att garva hudar på tidsenligt vis och sy dräkter med bennålar och sentråd? Som hugger till flintredskap, tillbringar semestern i grottor och dreglar över Ötzis dräkt på arkeologiska museet i Bolzano?

Inte för att jag själv förläst mig på Grottbjörnens Folk, jag är bara nyfiken (och föredrar att skriva texten innan jag gör ännu en tråkigt avslöjande alternativt resultatlös googlesökning). ;-)

Väninnan Ellinor och jag tramsar över telefon. Från min tecknade dagbok, maj 2004.

Beklagar om några stenålderssjälar tagit illa upp...